Kapitel - 13 000 – 10 000 f.Kr.
Paleolitikum
Istidens slut
Inlandsisen drar sig långsamt tillbaka från Skandinavien. De första människorna följer renens spår norrut längs Bohusläns och Hallands kuster - säsongsboplatser i en värld som just har blivit beboelig.
Inlandsisen drar sig tillbaka
Den weichsel-istid som täckt Skandinavien i tiotusentals år börjar smälta. Sydligaste Sverige blir tundra som kan beträdas av människor och djur.
Hensbackakulturen
Sveriges första kända människor - Hensbackakulturen - etablerar säsongsboplatser längs Bohusläns och Hallands kuster. De följde renens vandringar.
Brommekulturen i söder
På Skånes och Hallands slätter följer Brommekulturen renhjordarnas vandringar. Karaktäristiska skaftungar med tvärkant används som spjutspetsar.
Yngre Dryas - kölden återvänder
En tusenårig köldperiod avbryter avsmältningen. Inlandsisen rycker fram igen i delar av Skandinavien och bildar tydliga randmoräner som Hindens rev vid Vänern. Bosättningen i söder pressas tillbaka.
Ahrensburgkulturen - sista paleolitiska
Den nordeuropeiska Ahrensburgkulturen sprider sig in i södra Skandinavien. Renjakten är fortfarande grunden, men klimatet blir snabbt mildare och tundran ger plats åt björk- och tallskog.
Den nordiska megafaunan dör ut
Mammut, ullhårig noshörning och jättehjort försvinner från norra Europa. Kombinationen av snabb uppvärmning och jakttryck från människan gör att istidens stora däggdjur inte hinner anpassa sig.
Älgen etablerar sig
När björk- och tallskogen tar över efter tundran flyttar renarna norrut. Älgen blir den nya huvudbytet för jägarna i Skandinavien - ett mönster som ska hålla i flera tusen år.
Kapitel - 10 000 – 4 000 f.Kr.
Mesolitikum
Jägare-samlare vid kusten
Sex tusen år av jägar- och fiskarkultur. Hela landet befolkas medan kustlinjen förskjuts av landhöjningen och Östersjön förvandlas från sötvattenssjö till salt hav.
Sverige befolkat upp till Norrland
I takt med inlandsisens reträtt rör sig människor norrut. Hela det iskuvade Sverige börjar långsamt befolkas av jägare-samlare som följer ren, fisk och säl.
Ancylussjön bildas
När landhöjningen stänger förbindelsen till havet förvandlas Östersjöbäckenet till en stor insjö - Ancylussjön. Sötvattensfisk och mussla blir viktiga resurser för de mesolitiska jägar-samlarna runt dess stränder.
Aareavaara - Norrlands äldsta boplats
Vid Muonioälven i nuvarande Pajala kommun lämnar renjägare spår efter Norrlands äldsta kända boplats. Fyndet visar att människor nådde inlandsisens norra kant samtidigt som arktiska kustbosättningar i Norge.
Maglemosekulturen sprider sig
Den sydskandinaviska Maglemosekulturen - tidig mesolitisk jägar-, fiskar- och samlarkultur - har sin tyngdpunkt i nuvarande Danmark men sträcker sig in i södra Sverige. Mikrolithisk redskapstradition med skaftade harpuner och fiskedon.
Sandarnakulturen
Mesolitisk kustkultur i Bohuslän med specialiserat fiske, säljakt och flintteknologi. Boplatser nära den dåvarande kustlinjen som låg långt under dagens havsnivå.
Litorinahavet bildas
Östersjön förvandlas från sötvattenssjö (Ancylussjön) till saltvattenshav genom kontakt med Atlanten via danska sunden. Marina arter koloniserar och ny näring blir tillgänglig.
Atlantiskt klimatoptimum
Skandinavien har sitt varmaste och fuktigaste klimat sedan istiden. Lövskog dominerar långt upp i Norrland och hassel växer ända till polcirkeln. Goda förhållanden för jägar-samlare med riklig växt- och djurföda.
Kongemosekulturen
Mellanmesolitisk kultur i södra Skandinavien med specialiserade pilspetsar och tidigt bruk av båtar för säl- och fiskefångst. Boplatserna ligger vid den dåtida kustlinjen som idag är överspolad.
Skateholmsgravarna i Skåne
Vid kustnära Skateholm i sydvästra Skåne anläggs ett av Nordens största mesolitiska gravfält. Cirka 90 gravar grävs ut - människor och hundar begravs sittande, i fosterställning eller utsträckta, ofta beströdda med röd ockra.
Ertebøllekulturen - keramik och kökkenmöddingar
Senmesolitisk kustkultur i södra Sverige börjar tillverka keramik och lämnar enorma avfallshögar av musselskal (kökkenmöddingar) längs kusten. Man är fortfarande jägare-samlare, men nu med fast bosättning på de bästa platserna.
Kapitel - 4 000 – 1 700 f.Kr.
Neolitikum
Jordbruket införs
Trattbägarkulturen för in jordbruket via Skåne. Människor blir bofasta, skogar röjs för åkrar, och de första monumentala stenbyggnaderna - gångrifter och dösar - reses som kollektiva gravar.
Jordbruket införs
Trattbägarkulturen för in jordbruket i Skåne - sannolikt via invandring av bondefolk från Centraleuropa. Människor börjar bo bofast och röja skog för åkrar.
Gångrifter och megalitgravar byggs
Trattbägarkulturen reser ståtliga stenkonstruktioner - dösar, gångrifter, hällkistor - som kollektiva gravar. Falbygden i Västergötland har Sveriges största koncentration.
Gropkeramiska kulturen
Längs östsvenska kuster och kring de stora sjöarna lever en jakt-, fiske- och sälfångstkultur sida vid sida med trattbägarbönderna. Karaktäristisk keramik dekorerad med gropmönster ger kulturen dess namn.
Alvastra pålbyggnad uppförs
Vid Dagsmosse nedanför Omberg i Östergötland byggs en omfattande träplattform på pålar. Anläggningen används av gropkeramiska kulturen som kultplats i drygt 40 år och rymmer fynd av keramik, redskap och spår av rituella handlingar.
Trattbägarkulturen upphör
Den yngre trattbägarkulturen tonas ut i södra Skandinavien. Sammanbrottet sammanfaller med stridsyxekulturens framväxt och en omfattande befolkningsomställning som DNA-studier senare ska bekräfta.
Stridsyxekulturen
En indoeuropeisk migration når Norden - Stridsyxekulturen (även kallad Båtyxkulturen). Sannolikt ursprunget till nordbornas språk och delvis genuppsättning.
Senneolitisk metallurgi
Koppar och småskalig bronsbearbetning når Sverige från Centraleuropa. Stenålderns kulturella slutfas - alltmer metallredskap, mer permanent bosättning.
Kapitel - 1 700 – 500 f.Kr.
Bronsåldern
Hövdingar, hällristningar och röseslags-gravar
Brons från Centraleuropa möter nordisk hantverkskonst. Hövdingadömen växer fram, hällristningarna i Tanum berättar i bild, och de mäktigaste begravs i stora rösen som Kivik på Österlen.
Bronsåldern börjar
Bronsmetallurgi får genomslag - koppar från Centraleuropa och tenn från Brittiska öarna blandas till brons. Sveriges första metallhantverk skapar ceremoniella föremål och vapen.
Hällristningarna i Tanum
Bronsåldersmänniskorna i Bohuslän hugger tusentals bilder i berget - skepp, processioner, krigare, solar. Sveriges äldsta bevarade bildberättelser.
Solvagnen från Trundholm offras
På Själland gjuts den berömda solvagnen - en bronshäst som drar en förgylld solskiva. Föremålet vittnar om en gemensam nordisk solkult som även återfinns i de svenska hällristningarnas motiv.
Kungagraven i Kivik byggs
På Österlen reses Skandinaviens största bronsåldersgrav - ett enormt röse med inre stenkistor dekorerade med scener som visar en mäktig hövdinga-kult.
Hågahögen - Skandinaviens guldrikaste grav
Vid Uppsala reses Hågahögen över en mäktig bronsåldershövding. Vid utgrävningen 1902–03 påträffas 52 guldföremål, däribland ett guldfodrat svärd - det rikaste guldfyndet från nordisk bronsålder.
Klimatförsämring
Klimatet blir kallare och fuktigare. Bronsåldern går mot sitt slut. Bosättningsmönstren förändras - färre stora gravar, mer praktisk metallhantering med järn.
Kapitel - 500 f.Kr. – Kr.f.
Förromersk järnålder
Järnet ersätter bronsen
Klimatet har försämrats, bronshandeln tunnat ut. I dess ställe utvecklas järnframställning ur myrmalm - billigare, tåligare, mer praktiskt. Urnordiskan börjar ta form som föregångare till våra nordiska språk.
Järnet ersätter bronsen
Järnframställning ur myrmalm utvecklas i Sverige. Järn är billigare och mer praktiskt än brons - vapen, redskap och vardagsföremål får ny standard.
Handelsavbrott och kallare klimat
Konflikter bland keltiska folkgrupper på kontinenten bryter de långa handelsvägarna mellan Norden och Medelhavet. I kombination med ett kallare, fuktigare klimat tvingas nordborna till självhushållning - en period vissa forskare kallat "fimbulvintern".
Hjortspringbåten - Nordens äldsta skepp
Den 19 meter långa Hjortspringbåten offras i en mosse på Als i nuvarande Danmark - Nordens äldsta bevarade träbyggda fartyg. Båten avslöjar att järnålderns nordbor redan behärskar avancerad skeppsbyggnadskonst.
Pytheas seglar till Thule
Den grekiske upptäckaren Pytheas från Massalia (Marseille) seglar norrut förbi Brittiska öarna och når "Thule" - sannolikt Norge eller Island. Hans rapport är den första nedtecknade beskrivningen av Norden från medelhavskulturen.
Urnordiskan tar form
De germanska språken i Norden börjar gå sin egen väg - urnordiskan (proto-nordiska) tar form som föregångare till alla nordiska språk.
Mosseoffer av vapen och kroppar
Stora mängder vapen, smycken och människor offras i sydskandinaviska mossar - kanske som tack efter segrar eller för att blidka gudar. Fynd som Hjortspring och senare Vimose visar omfattningen av offerkulten.
Kapitel - Kr.f. – 400
Romersk järnålder
Tacitus, runor och första texten om svenskar
Romerska handelskontakter når Norden. Tacitus nämner suionerne i sin Germania 98 e.Kr. - den första texten om Sveriges folk. Runskriften växer fram, och vapenoffer-platserna vittnar om småskaliga krig mellan hövdingadömen.
Tacitus nämner suionerne
Romerske historikern Tacitus nämner i sin Germania (98 e.Kr.) ett folk han kallar suiones - sannolikt svearna i Mälardalen. Den första kända textreferensen till Sveriges befolkning.
Runskriften uppstår
Den äldre futharken - runalfabetet - utvecklas i germansk kultur. Tidigaste fynden är från Danmark, men runor sprids snabbt i Norden och blir bestämmande för skriftkulturen i tusen år.
Vimose - äldsta runinskrifterna
I mossen Vimose på Fyn deponeras vapen tillsammans med några av världens äldsta kända runinskrifter (ca 160 e.Kr.). Vimosekammen bär ordet harja och visar att runskriften redan var etablerad i Norden.
Vapenoffer-platser etableras
Offerplatser där besegrade härars vapen deponeras till krigsgudar (Skedemosse på Öland, danska Illerup) vittnar om småskaliga krig mellan hövdingadömen i Östersjöregionen.
Illerup ådal - stort vapenoffer
I Illerup ådal på östra Jylland deponeras vapen och utrustning från en besegrad här på över tusen man. Fynden visar en stridsutrustning av samma typ som användes i Mälardalen - bevis för militära kontakter och konflikter över Östersjön.
Romerska importer når Skandinavien
Bronskärl, glasbägare och guldmynt från Romarriket strömmar in till nordiska hövdingadömen, ofta som diplomatiska gåvor eller byteshandel för pälsverk och bärnsten. Rika gravar i Skåne och på Öland (Himlingøje-typ) visar hur en nordisk elit knyts till det romerska handelssystemet.
Klimatförändring och folkrörelser
Mot 400-talet drabbas Norden av klimatförsämring. Hövdingadömen omformas, många bebyggelser överges. Övergången till folkvandringstiden.
Kapitel - 400 – 550
Folkvandringstiden
Hunner, klimatkris och Ragnarök
Hunnernas tryck rubbar Europa. I Norden omformas hövdingadömen, och år 536 utlöser vulkanutbrott en flerårig fimbulvinter som halverar Sveriges befolkning. Klimatkatastrofen tros ligga bakom Ragnarök-myten.
Möjbrostenen - tidig runsten
En av Sveriges äldsta runstenar reses i Möjbro i Uppland med en inskrift i urnordisk runskrift och en konstnärligt utförd bild av en ryttare. Stenen, daterad till 375–570 e.Kr., visar att runor redan användes monumentalt i Mälardalen.
Guldhornen från Gallehus tillverkas
De två massiva guldhornen från Gallehus i södra Jylland tillverkas omkring 400–450 e.Kr. och pryds med relieffigurer som speglar nordisk mytologi. De räknas som folkvandringstidens främsta germanska guldsmedsverk och visar den nordiska elitens överflöd av romerskt guld.
Stora folkomflyttningar
Hunnernas tryck mot östra och centrala Europa skapar dominoeffekt - goter, vandaler, anglosaxare flyttar. Även Norden ser interna omflyttningar och konsolidering av ledarskap.
Guldskatten i Tureholm
I Södermanland och Skåne grävs enorma guldskatter ner - bland annat den sju kilo tunga Tureholmsskatten. Guldet kommer från romerska solidi som omsmälts av nordiska hantverkare till halsringar och bracteater.
Helgö blir verkstads- och handelsplats
På ön Helgö i Mälaren etableras en av Nordens första kända handels- och verkstadsplatser. Här hittas senare en indisk Buddha-statyett, ett koptiskt dopkärl från Egypten och en irländsk krumstav - bevis för långväga kontakter redan före vikingatiden.
Fornborgar reser sig
Hundratals stenmurade fornborgar byggs på höjder runt om i Mälardalen, Östergötland och på Gotland. De vittnar om en orolig tid där lokala makthavare behöver kunna värna sig och sina följen.
Kungshögarna i Gamla Uppsala reses
De tre monumentala kungshögarna i Gamla Uppsala byggs under 500-talet och rymmer rikt utrustade kremationsgravar. Anläggningen markerar Gamla Uppsala som svearnas rituella och politiska centrum.
Fimbulvintern - klimatkatastrofen
Vulkanutbrott orsakar världsomspännande svalk. Temperaturen sjunker, missväxt drabbar Europa. I Sverige beräknas hälften av befolkningen ha dött. Tros ligga bakom Ragnarök-myten.
Kapitel - 550 – 800
Vendeltiden
Båtgravarna och vikingatidens prekursor
En aristokratisk elit i norra Uppland begraver sina kungar i kompletta båtar - i Vendel och Valsgärde. Sutton Hoo i England visar att de redan reste över Nordsjön. På Saaremaa hittas Sveriges första kända vikinga-raid, 23 år före Lindisfarne.
Stormannasäten konsolideras
Gamla Uppsala framträder som rituellt och politiskt centrum med monumentala kungshögar. Liknande höggravsfält reses i Vendel och Valsgärde - tecknen på att en svealandsk maktelite har växt fram efter klimatkollapsen.
Båtgravsskicket etableras
I norra Uppland börjar en aristokratisk elit begrava sina döda i kompletta båtar med vapen, sköldar och offerdjur. Skicket fortsätter i 250 år och ger perioden dess namn.
Helgös bronsgjuteri på topp
På Helgö i Mälaren tillverkas spännbucklor, nycklar och bronsbeslag i industriell skala - gjuteriet är ett av Nordeuropas största. Färdiga produkter sprids över hela Skandinavien och anlände tillsammans med importer från fjärran länder.
Ongentheow - den äldste namngivne svearkungen
Svearkungen Ongentheow (urnordisk form av Angantyr) faller enligt eposet Beowulf i strid mot götakungen Hygelacs män. Han räknas som den äldste namngivne historiska kungen över svearna och placeras i krigen mellan svear och götar under 500-talets slut.
Sutton Hoo - bevis på svenska kontakter
Den anglosaxiske kungens grav i Sutton Hoo (England) dateras till ca 625 e.Kr. och innehåller hjälm, sköld och vapen med tydliga paralleller till båtgravarna i Vendel och Valsgärde. Fyndet visar starka elitkontakter mellan Uppland och de anglosaxiska kungadömena.
Beowulf - svenska kungar i fornengelsk poesi
Det fornengelska eposet Beowulf nämner svenska kungar - Ottar, Adils - som styrde över Mälardalen. Mytologisk men sannolikt baserad på verkliga vendeltids-härskare.
Yngre futharken introduceras
Det 24-teckniga runalfabetet (äldre futharken) reformeras till 16 tecken - yngre futharken. Förändringen speglar fornnordiskans utveckling och blir det runalfabet som ristas på alla vikingatidens runstenar.
Birka grundas
Handelsplatsen Birka anläggs på Björkö i Mälaren omkring år 750. Den blir snart Skandinaviens viktigaste östliga handelsmetropol och knutpunkt för silverhandel med kalifatet.
Salme - vikingatidens egentliga början?
Två skeppsbegravningar på Saaremaa (Estland) innehåller ~40 män från Mellansverige som dödats i strid ca 770. Det tidigast arkeologiskt belagda vikinga-raidet - 23 år före Lindisfarne.
Plundringen av Lindisfarne
Norska vikingar attackerar klostret på Lindisfarne i nordöstra England. Händelsen ses traditionellt som vikingatidens början.
Kapitel - 800 – 1050
Vikingatiden
Från Lindisfarne till Sigtunas grundande
Den första skandinaviska sjökonstens era inleddes med plundringen av Lindisfarne 793 och kulminerade i en sammanflätad värld där handelsförbindelser sträckte sig från Bjarmaland i nordost till Bysans i söder. I Mälardalen reste sig handelsplatsen Birka, och med Ansgars besök 829 sökte den kristna missionen sin första fotfäste i norr.
Ansgar besöker Birka
Frankiske munken Ansgar - senare "Nordens apostel" - predikar kristendomen i Birka på inbjudan av kung Björn.
Rusernas anfall på Konstantinopel
200 skepp ledda av varjager/ruser anfaller bysantinska huvudstaden. Visar de skandinaviska vikingarnas räckvidd österut.
Rurik grundar Rus i Novgorod
Enligt Nestorskrönikan kallas varjagerhövdingen Rurik till Novgorod och lägger grunden till Kievrus - det östslaviska rike som senare blir Ryssland. Visar svenska vikingars statsbyggande österut.
Birka tystnar
Den stora handelsplatsen Birka överges. Sigtuna växer fram som arvtagare i Mälardalen.
Slaget på Fyrisvallarna
Erik Segersäll besegrar Styrbjörn Starke utanför Uppsala. Konsoliderar svearike under en kungaätt.
Sveriges första mynt präglas i Sigtuna
Olof Skötkonung låter slå Sveriges första egna mynt i Sigtuna. Mynten bär latinska kristna inskrifter och titeln rex - markerar både en monetär och politisk milstolpe.
Olof Skötkonungs dop
Sveriges förste kristne kung döps traditionellt i Husaby av S:t Sigfrid. Början på Sveriges officiella kristnande.
Slaget vid Stiklestad
Olav den Helige dödas i strid. Hans martyrskap konsoliderar Norges kristnande och skapar Nordens första helgon.
Ingvarståget når sitt slut
Ingvar den vittfarnes expedition österut mot Särkland (kring Kaspiska havet) slutar i katastrof - de flesta deltagarna dör. Cirka 25 svenska runstenar restes till minne av de stupade och vittnar om vidden av svenska vikingars österled.
Kapitel - 1050 – 1250
Äldre medeltiden
Riket konsolideras, kyrkan reser stenkatedraler
Riket sammansvetsades under Sverker- och Erikätten medan sockenkyrkor av sten ersatte de hedniska kultplatserna. Lund blev nordens första ärkesäte 1103, och Uppsala följde efter sextio år senare. Mot periodens slut samlade Birger Jarl makten åt sin släkt och lade grunden för det medeltida Sverige.
Slaget vid Stamford Bridge
Norske kungen Harald Hårdråde dödas under invasion av England. Slutet på den klassiska vikingatiden.
Lund blir ärkesäte
Lund i det dåvarande danska Skåneland blir ärkebiskopssäte för hela Norden - markerar nordisk kyrklig självständighet från Hamburg-Bremen.
Sverker den äldre blir kung
Sverker Kolsson från Östergötland erkänns som svearnas kung i början av 1130-talet. Inleder Sverkerättens växling med Erikätten om svenska tronen.
Alvastra kloster grundas
Nordens första cisterciensiska kloster grundas vid Omberg av munkar från Clairvaux på inbjudan av drottning Ulvhild. Klostret blir Sverkerättens andliga centrum och en kulturell motor i Östergötland.
Sverker den äldre mördas
Kung Sverker dödas julnatten 1156 vid Alebäcks bro nära Alvastra på väg till julottan. Mordet utlöser maktstriderna mellan Sverker- och Erikätten som präglar resten av 1100-talet.
Erik den helige dödas
Kung Erik Jedvardsson dödas den 18 maj 1160 i Östra Aros (Uppsala) efter mässan, enligt traditionen av den danske tronpretendenten Magnus Henriksson. Vördas snart som Sveriges nationalhelgon, även om han aldrig formellt kanoniseras.
Uppsala blir ärkesäte
Stefan blir Sveriges förste ärkebiskop, i Gamla Uppsala. Markerar svenska kyrkans självständighet.
Sigtuna plundras
Karelska eller estniska sjörövare bränner Sigtuna. Anses ha drivit fram grundandet av Stockholm som befäst hamn.
Birger Jarls korståg till Tavastland
Birger Magnusson (Birger Jarl) leder ett korståg mot tavasterna i nuvarande Finland. Befäster svensk närvaro öster om Östersjön och förebådar Folkungaättens maktposition.
Kapitel - 1250 – 1397
Folkungatiden
Frälseväsende, Birgittas Vadstena och digerdöden
Folkungaätten konsoliderar makten. Magnus Ladulås frigör frälseadeln från skatt, träldomen avskaffas, och Magnus Eriksson stiftar Sveriges första rikslag 1350. Samma år når digerdöden landet och dräper en tredjedel av befolkningen. Mot periodens slut bryts ätten av Margareta Valdemarsdotter, som lägger grunden för Kalmarunionen.
Folkungaätten tar makten
Birger Jarls son Valdemar väljs till kung. Folkungaätten konsoliderar svenska riket - startpunkten för det medeltida Sverige.
Stockholm grundas
Stockholm omnämns för första gången i Birger Jarls skyddsbrev för Fogdö kloster år 1252. Traditionellt räknas detta som stadens grundande - en befäst hamn vid Mälarens utlopp som ska skydda mot östliga sjörövare efter Sigtunas brand 1187.
Birger Jarl dör
Birger Magnusson, rikets verklige härskare under sonen Valdemars minderårighet och tidiga regering, dör den 21 oktober 1266. Hans politiska arv - Stockholm, frälsesystemet och de utomäktenskapliga kvinnofridslagarna - formar svenskt samhälle i sekler.
Magnus Ladulås blir kung
Magnus Birgersson besegrar sin bror kung Valdemar i slaget vid Hova och tar tronen den 22 juli 1275. Kröns i Uppsala domkyrka året därpå och inleder en period av lagstiftning och statskonsolidering.
Magnus Ladulås - Alsnö stadga
Magnus Birgersson (Ladulås) inrättar frälsesystemet - adelsmän som tjänar med häst befriar sig från skatt. Grunden för svenskt frälseväsende läggs.
Nyköpings gästabud
Kung Birger Magnusson bjuder sina bröder hertigarna Erik och Valdemar till julgästabud på Nyköpingshus och låter fängsla dem i tornkällaren. De avlider där tidigt 1318. Förräderiet utlöser uppror som störtar Birger och leder till treåringen Magnus Erikssons val till kung.
Magnus Eriksson väljs till kung
Den treårige Magnus Eriksson väljs till svensk kung den 8 juli 1319 vid Mora stenar och samma år till norsk kung. Personalunionen mellan Sverige och Norge varar fram till 1355 - första gången rikena förenas under en monark.
Träldomen avskaffas
Magnus Eriksson förbjuder träldomen i Skara stadslag. Sverige är ett av de första europeiska länderna att formellt avskaffa slaveriet.
Vadstena kloster grundas
Birgitta Birgersdotter (senare den heliga Birgitta) grundar Vadstena kloster vid Vätterns östra strand. Blir Nordens viktigaste pilgrims- och bokstad.
Magnus Erikssons landslag
Sveriges första enhetliga rikslag - ersätter de gamla landskapslagarna. Lagboken är skriven på fornsvenska och gäller över hela riket.
Digerdöden når Sverige
Pesten - digerdöden - drabbar Sverige. Uppskattningsvis en tredjedel av befolkningen dör. Landet återhämtar sig långsamt; ödebyar märkbara i flera generationer.
Albrekt av Mecklenburg blir kung
Det svenska rådet avsätter Magnus Eriksson och väljer den tyske hertigsonen Albrekt av Mecklenburg till svensk kung. Tysk lågfrälse-invandring förstärks och spänningarna med inhemska stormän växer.
Slaget vid Falköping
Margareta Valdemarsdotter besegrar den tysk-svenske kungen Albrekt av Mecklenburg. Banar vägen för Kalmarunionen åtta år senare.
Kapitel - 1397 – 1521
Kalmarunionen
Nordisk personalunion under dansk hand
Margareta förenar Sverige, Norge och Danmark i en nordisk personalunion. Under 124 år styrs Sverige formellt från Köpenhamn - men i praktiken kämpar svenska riksföreståndare (Karl Knutsson Bonde, Sten Sture) för självständighet. Stockholms blodbad 1520 utlöser slutligen Gustav Vasas befrielseuppror.
Kalmarunionen grundas
Margareta Valdemarsdotter förenar Sverige, Norge och Danmark i en personalunion. Erik av Pommern kröns i Kalmar som unionens första kung - en nordisk stormakt formellt skapad.
Engelbrektsupproret
Bergsmannen Engelbrekt Engelbrektsson från Dalarna leder ett uppror mot Erik av Pommern. Markerar svensk motvilja mot dansk dominans i unionen.
Engelbrekt mördas
Engelbrekt Engelbrektsson mördas av Magnus Bengtsson (Natt och Dag) på Göksholmen i Hjälmaren. Karl Knutsson Bonde tar över ledningen för det svenska partiet.
Karl Knutsson Bonde blir kung
Karl Knutsson Bonde väljs till svensk kung den 20 juni 1448 efter Kristofer av Bayerns död. Han kröns i Uppsala domkyrka och inleder sin första av tre regeringsperioder, som varar till 1457.
Karl Knutsson återvänder till tronen
Karl Knutsson Bonde återinsätts som kung efter ett uppror mot Kristian I. Hans andra regering varar bara cirka 174 dagar - han tvingas avsäga sig kronan 30 januari 1465.
Karl Knutssons tredje regering
Karl Knutsson Bonde återtar tronen den 12 november 1467 och regerar fram till sin död den 15 maj 1470. Riksföreståndaren Sten Sture den äldre tar därefter över styret.
Slaget vid Brunkeberg
Sten Sture d.ä. besegrar den danske unionskungen Christian I vid Brunkeberg i Stockholm den 10 oktober 1471. S:t Göran-statyn i Storkyrkan beställs senare för att minnas segern; Sverige fortsätter styras av riksföreståndare.
Uppsala universitet grundas
Nordens första universitet, instiftat av ärkebiskop Jakob Ulfsson med påvens välsignelse. Sverige får sin första högre utbildningsinstitution.
Sten Sture d.y. dödligt sårad vid Åsunden
Vid slaget på Åsundens is den 19 januari 1520 träffas riksföreståndaren Sten Sture den yngre av ett kanonskott som krossar hans knä. Han avlider den 3 februari på Mälarens is under transport mot Stockholm.
Stockholms blodbad
Christian II av Danmark låter avrätta cirka 80 personer ur den svenska adeln den 8–9 november 1520, efter sin kröning i Storkyrkan. Massakern utlöser Gustav Vasas befrielseuppror och slutet på Kalmarunionen.
Gustav Vasa flyr till Dalarna
Efter Stockholms blodbad - där hans far Erik Johansson Vasa avrättas - flyr Gustav Eriksson Vasa till Dalarna för att resa folket. Berättelserna om hans flykt över Säfsnäs och Mora blir kärnan i den svenska nationalmyten.
Kapitel - 1521 – 1611
Äldre vasatiden
Vasaätten, reformationen och en luthersk stat
Gustav Vasa befriar Sverige och grundar Vasaätten. Reformationen införs 1527 - Sverige blir luthersk och bryter med Rom. Vasas söner Erik XIV, Johan III och Karl IX för dramatiska maktstrider där den polske katolske Sigismund avsätts 1599. När perioden slutar är Sverige redo för sin militära expansion.
Befrielseupproret tar fart i Dalarna
Dalkarlarna ansluter sig till Gustav Vasa i Mora vintern 1520–1521 och utropar honom till hövitsman. Upproret växer snabbt och vid riksmötet i Vadstena i augusti 1521 väljs Gustav till Sveriges riksföreståndare.
Gustav Vasa leder befrielsekriget
Gustav Eriksson Vasa flyr från dansk fångenskap och samlar dalkarlarna mot Christian II. Inom två år har Sverige brutit sig ur Kalmarunionen.
Gustav Vasa kröns till kung
Sverige är formellt självständigt från Kalmarunionen. Gustav Vasa väljs till kung vid riksdagen i Strängnäs den 6 juni 1523 och tågar in i Stockholm midsommarafton - Vasaätten börjar.
Nya testamentet på svenska
Olaus Petri och Laurentius Andreae ger ut den första svenska översättningen av Nya testamentet. Reformationens språkliga genombrott - Bibelns ord blir tillgängligt för menige svensk.
Västerås recess - reformationen
Riksdagen i Västerås beslutar att kungen får ta över kyrkans gods. Sverige bryter med påven i Rom och blir successivt luthersk - en av Europas första protestantiska stater.
Gustav Vasas bibel
Hela Bibeln utges på svenska i Uppsala under ledning av bröderna Olaus och Laurentius Petri samt Laurentius Andreae. Översättningen grundlägger det moderna svenska skriftspråket.
Dackefejden bryter ut
Smålandsbönderna gör uppror mot Gustav Vasas hårda skatter och reformationsiver under Nils Dackes ledning. Upproret blir det allvarligaste hotet mot Vasaregimen och kontrollerar stora delar av Småland under vintern 1542–43.
Nils Dacke stupar
I augusti 1543 skjuts Nils Dacke ihjäl vid gränsen mot Blekinge efter att hans uppror krossats. Hans kropp förs till Kalmar och styckas - Gustav Vasas kungamakt står oomtvistad.
Arvkungadöme införs
Sverige övergår från valkungadöme till arvkungadöme vid riksdagen i Västerås. Tronen ska följa Vasa-ätten - undanröjer riskerna med valstrider mellan adelspartier.
Erik XIV kröns till kung
Erik XIV efterträder sin far Gustav Vasa och kröns i Uppsala domkyrka den 29 juni 1561. Hans korta regering präglas av nordiska sjuårskriget mot Danmark och tilltagande mental instabilitet.
Sturemorden
Den 24 maj 1567 dräper Erik XIV personligen Nils Sture på Uppsala slott i ett anfall av raseri; ytterligare fyra adelsmän mördas på hans befallning. Händelsen blir vändpunkten i kungens kollaps.
Erik XIV avsätts
Den mentalt instabile kung Erik XIV avsätts av sina halvbröder Johan III och Karl IX efter Sturemorden. Förgiftas senare i fängelse, sannolikt med ärtsoppa.
Älvsborgs första lösen
Sverige tvingas betala 150 000 daler för att lösa ut Älvsborgs fästning efter freden i Stettin 1570, som avslutade nordiska sjuårskriget. En tung börda på rikets finanser i sju år.
Uppsala möte
Svenska kyrkan bekräftar formellt den lutherska bekännelsen vid kyrkomöte i Uppsala. Vidkänner Augsburgska bekännelsen och avvisar katolicismen definitivt.
Slaget vid Stångebro
Den 25 september 1598 besegrar hertig Karl sin brorson kung Sigismund vid Stångebro utanför Linköping. Segern avgör i praktiken inbördeskriget och banar väg för Sigismunds avsättning.
Sigismund avsätts
Den katolske polske kung Sigismund, även Sveriges kung, avsätts av sin farbror Karl IX efter inbördeskriget. Sverige förblir protestantiskt - och blir snart en europeisk stormakt.
Linköpings blodbad
Skärtorsdagen den 20 mars 1600 avrättas fem rådsherrar - bland dem Gustav och Sten Banér samt Erik Sparre - på torget i Linköping för sitt stöd till Sigismund vid Stångebro. Hertig Karls maktövertagande beseglas.
Karl IX kröns
Hertig Karl kröns formellt till Karl IX i Uppsala den 15 mars 1607 - nio år efter att han avgjort tronstriden mot Sigismund. Hans regering präglas av krig mot Polen, Ryssland och Danmark.
Kapitel - 1611 – 1721
Stormaktstiden
Sverige som europeisk stormakt - uppgång och fall
Under 110 år är Sverige en av Europas stormakter. Gustav II Adolf vinner Breitenfeld, drottning Kristina abdikerar, Karl X Gustav marscherar över Bält och får Skåne 1658. Vid sin peak omfattar riket Finland, Estland, Livland och tyska besittningar. Karl XII:s nederlag vid Poltava 1709 och Nystadfreden 1721 markerar slutet.
Gustav II Adolf blir kung
Den 17-årige Gustav II Adolf kröns. Påbörjar Sveriges resa från regional makt till europeisk stormakt - militärreformer, modernisering, riksstyrning.
Älvsborgs lösen
Genom freden i Knäred 1613 tvingas Sverige betala en miljon riksdaler för att återfå Älvsborgs fästning från Danmark efter Kalmarkriget. Lösen drivs in genom hela rikets bondestånd och blir en tung börda i sex år.
Freden i Stolbova
Den 17 februari 1617 sluts fred med Ryssland. Sverige får Kexholms län, Ingermanland med Nöteborg, Jama, Koporje och Ivangorod - Ryssland avstängs från Östersjön i nästan ett sekel.
Gustav II Adolf landstiger i Pommern
Den 6 juli 1630 stiger Gustav II Adolf i land vid Peenemünde på Usedom med 13 000 man - Sverige går formellt in i trettioåriga kriget på protestanternas sida. Kungens motiv är både konfessionellt och säkerhetspolitiskt.
Slaget vid Breitenfeld
Gustav II Adolf besegrar den katolske Tilly utanför Leipzig - Sveriges första stora kontinentala seger. Bekräftar Sverige som stormakt i 30-åriga kriget.
Slaget vid Lützen - Gustav II Adolf stupar
Sverige vinner slaget vid Lützen men kungen själv dödas i striden. Drottning Kristina blir formellt regent vid sex års ålder. Sverige fortsätter krigföra under Axel Oxenstierna.
Slaget vid Nördlingen - katastrofen
Den 6 september 1634 krossas den svensk-protestantiska armén av kejserliga och spanska styrkor vid Nördlingen i Schwaben. Nederlaget tvingar Sverige att omorganisera kriget och söka franskt bistånd.
Brömsebrofreden
Den 13 augusti 1645 sluts fred med Danmark efter Torstenssonfejden. Sverige får Jämtland, Härjedalen, Gotland och Ösel - samt Halland på 30 år. Den nordiska maktbalansen tippar definitivt mot Sverige.
Westfaliska freden
30-åriga kriget slutar. Sverige får Vorpommern, Wismar, Bremen-Verden och blir europeisk stormakt med tyska besittningar och röst i kejserliga riksdagen.
Drottning Kristina abdikerar
Den lärda och egensinniga Kristina lämnar tronen för sin kusin Karl X Gustav, konverterar till katolicismen och flyttar till Rom. En av de mest okonventionella regenterna i svensk historia.
Karl X Gustav anfaller Polen
Karl X Gustav invaderar Polen-Litauen sommaren 1655 i det som kallas 'Syndafloden'. Svenska styrkor erövrar Warszawa, Krakow och Sandomierz inom månader - men ockupationen kollapsar inför polskt motstånd.
Tåget över Bält
Karl X Gustav marscherar sin armé över de tillfrusna danska sunden i februari 1658. Ett av krigshistoriens djärvaste manövrer - Danmark tvingas till Roskildefreden månader senare.
Roskildefreden - Skåne blir svenskt
Danmark avstår Skåne, Halland, Blekinge, Bohuslän och Trondheims län till Sverige. Det moderna Sveriges sydgräns formas för första gången - efter sex sekel som danskt territorium.
Slaget vid Lund
Den 4 december 1676 vinner Karl XI en avgörande seger mot den danska invasionsarmén vid Lund. Slaget är ett av Nordens blodigaste - närmare hälften av de cirka 16 000 soldaterna stupar - och säkrar Skåne som svenskt.
Karl XI - enväldet etableras
Karl XI inför kungligt envälde och genomför 'reduktionen' - drar in adelns gods till kronan. Stärker statens finanser och armén; lägger grunden för Sveriges sista militära höjdpunkt.
Stora nordiska kriget börjar
En koalition av Danmark, Polen-Sachsen och Ryssland angriper det stora Sverige. Karl XII är 18 år; han krossar danskarna inom månader och besegrar Peter den store vid Narva.
Slaget vid Narva
Den 20 november 1700 krossar Karl XII:s 10 500 man en rysk armé på över 30 000 vid Narva i Estland. Snöstormen blåser i ryssarnas ansikten - segern blir en av historiens mest överraskande underlägsna triumfer.
Slaget vid Düna
Den 9 juli 1701 tvingar Karl XII en sachsisk-rysk armé på flykt över floden Düna vid Riga. Segern öppnar vägen mot Polen-Litauen och fördjupar svenskt engagemang söder om Östersjön.
Slaget vid Holowczyn
Den 4 juli 1708 besegrar Karl XII en rysk armé under furst Repnin vid Holowczyn i nuvarande Vitryssland. Det blir kungens sista stora seger - och den enda han själv kallar mästerverk.
Slaget vid Poltava - katastrofen
Karl XII:s armé krossas av Peter den store vid Poltava i nuvarande Ukraina. Resten av kriget är ett långsamt sammanbrott. Karl flyr till Turkiet, Sverige tappar moralen.
Slaget vid Helsingborg
Den 28 februari 1710 besegrar Magnus Stenbock en dansk invasionsarmé om 14 000 man vid Helsingborg. Det blir Sveriges sista riktiga seger under stora nordiska kriget - Skåne räddas från återerövring.
Slaget vid Gadebusch
Den 20 december 1712 vinner Magnus Stenbock en sista svensk seger på tysk mark mot dansk-saxiska styrkor vid Gadebusch i Mecklenburg. Triumfen blir kortvarig - Stenbock kapitulerar i Tönningen följande år.
Stora ofreden - Finland ockuperas
Ryska styrkor besätter Helsingfors i maj 1713 och rullar upp Finland från söder. Den ryska ockupationen - Stora ofreden - varar till 1721 och präglas av plundring, deportationer och stora civila lidanden.
Slaget vid Storkyro - Finland faller
Den 19 februari 1714 krossas de sista svenska styrkorna i Finland av en rysk armé vid Storkyro i Österbotten. Hela Finland faller under rysk ockupation och blir kvar i ryssarnas grepp tills freden i Nystad 1721.
Karl XII återvänder från Bender
Efter fem år i osmansk exil rider Karl XII i november 1714 från Pitești genom Europa till Stralsund på 14 dygn. Han återupptar genast krigsplaneringen - sista karolinerstoltheten lever ännu.
Karl XII stupar vid Fredrikshald
Vid belägringen av Fredrikshald i Norge träffas Karl XII av en kula - om från egna led eller fiende är fortfarande historikerns mysterium. Sveriges sista stormakts-kung dör.
Frihetstiden börjar
Ulrika Eleonora abdikerar till förmån för sin make Fredrik I. 1720 års regeringsform flyttar makten till ständerna - riksdagen, inte kungen, styr nu Sverige.
Kapitel - 1721 – 1772
Frihetstiden
Ständernas tid och världens första tryckfrihetslag
Stormaktstidens fall ger plats åt riksdagens makt. Hattar och mössor strider om utrikespolitiken, Anders Chydenius driver 1766 igenom världens första tryckfrihetslag. Carl von Linné systematiserar naturen. Gustav III avslutar epoken med en oblodig statskupp 1772.
Nystadfreden - stormaktstiden tar slut
Sverige förlorar Livland, Estland, Ingermanland och delar av Karelen till Ryssland. Stormaktstiden är formellt över; Ryssland har övertagit rollen som dominerande östersjömakt.
1734 års lag
Sveriges nya rikslag - en grundlig reform av civil- och straffrätten. Gäller i stora delar fram till 1900-talet.
Linné publicerar Systema Naturae
Carl von Linné ger ut sitt systematiska klassificeringssystem för djur, växter och mineraler i Leiden. Modern biologisk taxonomi börjar - Sveriges främsta vetenskapliga bidrag någonsin.
Hattarna tar makten
Krigsvilliga 'hattarna' vinner över de fredliga 'mössorna' i riksdagen. Partiriksdagens era - modern parlamentarism född ur 1700-talets oroliga politik.
Hattarnas ryska krig
Hattarna driver Sverige in i krig mot Ryssland för att återta förlorade östersjöprovinser. Resultatet: katastrofalt nederlag, Sverige förlorar sydöstra Finland (Åbofreden 1743).
Slaget vid Villmanstrand
Den 23 augusti 1741 krossas en svensk styrka under Carl Henrik Wrangel av rysk fältmarskalk Peter von Lacy vid Villmanstrand i Karelen. Nederlaget blir startsignalen för det ryska intåget i Finland.
Celsiusskalan presenteras
Anders Celsius publicerar i Uppsala uppsatsen 'Observationer om tvänne beständiga grader på en thermometer' och definierar sin temperaturskala. Vattnets fryspunkt och kokpunkt blir fasta referensvärden - Celsius blir ett världsstandard.
Åbofreden
Den 7 augusti 1743 sluts fred i Åbo. Sverige avstår Kymmenegårds län och Nyslott till Ryssland och tvingas acceptera Adolf Fredrik av Holstein-Gottorp som tronföljare. Hattarnas ryska krig är ett rent nederlag.
Adolf Fredrik kröns
Adolf Fredrik av Holstein-Gottorp tillträder den 25 mars 1751 efter Fredrik I:s död. Hans regering blir maktlös - det berömda 'namnstämpeln' fattar besluten när han vägrar skriva under.
Linné: Species Plantarum
Carl von Linné publicerar Species Plantarum, där han konsekvent tillämpar den binära nomenklaturen på växtriket. Verket blir den moderna botanikens startpunkt och utgångsår för all vetenskaplig växtnamngivning.
Pommerska kriget
Sverige går 1757 in i sjuåriga kriget på Frankrikes och Österrikes sida mot Preussen. Striderna i Pommern blir resultatlösa - freden i Hamburg 1762 återställer gränserna utan vinster eller förluster.
Tryckfrihetsförordningen - världens första
Anders Chydenius driver igenom världens första tryckfrihetslag, som även garanterar offentlighetsprincipen. Grunden för svensk demokrati läggs.
Gustav III blir kung
Adolf Fredrik avlider den 12 februari 1771 efter en mäktig festmiddag på Slottet - folkligt minns han ofta för semlorna han åt till efterrätt, men dödsorsaken var sannolikt slaganfall. Sonen Gustav III befinner sig i Paris och tar tronen samma år - en upplyst monark inspirerad av franska filosoferna återvänder till ett politiskt splittrat Sverige.
Kapitel - 1772 – 1809
Gustavianska tiden
Operan, akademien och slutet på Finland
Gustav III bygger Operan, grundar Svenska Akademien och presiderar över kulturens guldålder. Men hans krig och adelsförtryck slutar i mord på Operabalen 1792. Hans son Gustav IV Adolf förlorar Finland - och avsätts.
Gustav III genomför statskupp
Den 26-årige Gustav III omger riksdagen med trupper och tvingar fram en ny regeringsform. Frihetstiden slutar; kungen tar tillbaka makten utan blodspillan.
Gustav III:s statskupp
Den 19 augusti 1772 genomför Gustav III en oblodig statskupp och avskaffar frihetstidens parlamentarism. Med ny regeringsform återförs makten till kungen - slutet på partistriderna mellan hattar och mössor.
Kungliga Operan grundas
Gustav III, själv älskare av teater och opera, instiftar Kungliga Operan. Början på 'den gustavianska tidens' kulturella blomstring - Bellman, Kellgren, fram tills mordet 1792.
Svenska Akademien grundas
Gustav III instiftar Svenska Akademien efter franskt mönster. Uppgift: 'arbeta uppå Svenska Språkets renhet, styrka och höghet'. Senare ansvarig för Nobelpriset i litteratur.
Gustav III:s ryska krig
Gustav III startar krig mot Katarina den stora - populär hemma trots flera militära motgångar. Slaget vid Svensksund 1790 blir Sveriges största marina seger någonsin.
Anjalaförbundet
Den 12 augusti 1788 undertecknar 113 svenska adliga officerare Anjalaförbundet i Finland - ett uppror mot Gustav III mitt under det pågående ryska kriget. Konspiratörerna kräver fred med Ryssland och en återgång till frihetstidens styre.
Förenings- och säkerhetsakten
Gustav III stärker kungamakten kraftigt. Adeln förlorar mycket inflytande till förmån för borgare och bönder. Misshaget bland adeln växer - leder till mordkonspirationen tre år senare.
Slaget vid Svensksund
Den 9-10 juli 1790 besegrar den svenska skärgårdsflottan under Gustav III den ryska flottan vid Svensksund utanför nuvarande Kotka. Ryssarna förlorar 50-80 fartyg mot svenska sex - Sveriges största marina seger någonsin och Östersjöns största sjöslag.
Mordet på Gustav III
På en maskeradbal på Operan skjuts Gustav III i ryggen av Jacob Johan Anckarström. Kungen avlider 13 dagar senare. Verdis Un ballo in maschera bygger på händelsen.
Finska kriget
Ryssland anfaller efter att Sverige vägrat ansluta sig till Napoleons kontinentalsystem. Sverige förlorar nästan hela kriget - och med det Finland efter 600 år som svensk landsdel.
Sveaborg kapitulerar
Den 3 maj 1808 överlämnar kommendanten Carl Olof Cronstedt fästningen Sveaborg utanför Helsingfors till ryssarna utan strid. Med fästningen förloras även den svenska skärgårdsflottan - en av de största militära katastroferna i svensk historia.
Slaget vid Oravais
Den 14 september 1808 besegras den svenska armén av ryska styrkor vid Oravais i Österbotten. Slaget blir finska krigets vändpunkt - efter detta tvingas svenska armén retirera norrut och Finland går slutligen förlorat.
Kapitel - 1809 – 1866
Ny konstitution och union
Bernadotte, Norge-union och folkskolan
1809 års regeringsform skapar maktdelning. Franska marskalken Bernadotte väljs till tronföljare och blir Karl XIV Johan. Sverige byter Finland mot Norge i en personalunion som varar 91 år. Folkskolan införs 1842, ståndsriksdagen avskaffas 1865 - det moderna Sverige tar form.
Statskuppen 1809
Gustav IV Adolf avsätts av en militärledd statskupp efter förlusten av Finland. Hans farbror blir Karl XIII. Sverige får ny regeringsform med maktdelning - slutet på det gustavianska enväldet.
1809 års regeringsform
Sverige får en ny grundlag med maktdelning mellan kung, regering och riksdag. Står sig i nära 165 år - fram till 1974. Modell för svenskt statsskick.
Jean Baptiste Bernadotte väljs till tronföljare
Den franska marskalken Jean Baptiste Bernadotte väljs till tronföljare vid riksdagen i Örebro. Han blir Karl XIV Johan 1818 och grundar den ätt som regerat Sverige ända sedan dess.
Allmänna beväringen införs
Riksdagen 1812 inrättar den allmänna beväringen - tidens form av värnplikt. Alla vapenföra män 21-25 år ska genomgå militär utbildning. Lägger grunden för moderna svenska försvaret.
Kielfreden - Norge förenas med Sverige
Danmark tvingas avstå Norge till Sverige som kompensation för förlorat Finland. Norge motsätter sig, kort krig, sedan Mossekonventionen: Sverige + Norge i personalunion. Den varar 91 år.
Karl XIV Johan kröns
Den 11 maj 1818 kröns Jean Baptiste Bernadotte till Karl XIV Johan i Storkyrkan i Stockholm. I september kröns han även till kung av Norge i Nidarosdomen - grundläggaren av Bernadotteätten.
Folkskolan införs
1842 års folkskolestadga gör grundskolan obligatorisk för alla barn. En av de viktigaste reformerna i svensk historia - banar väg för läskunnighet och modern välfärd.
Karl XIV Johan dör - Oscar I kröns
Den 8 mars 1844 dör Karl XIV Johan, 81 år gammal, efter 26 år på tronen. Hans son Oscar I efterträder honom och inleder en mer liberal era med flera reformer för borgerlighetens framväxt.
Lika arvsrätt mellan könen
Söner och döttrar får lika arvsrätt - tidigare ärvde sönerna dubbelt. Ett av de första juridiska steg mot jämställdhet i Sverige.
Novemberfördraget
Sverige-Norge sluter förbund med Storbritannien och Frankrike under Krimkriget - garanti mot ryska territoriella anspråk. Oscar I:s utrikespolitiska huvudverk; markerar svensk omsvängning från traditionell rysk neutralitet.
Statsbanorna börjar trafikeras
De första statliga järnvägssträckorna öppnas - Göteborg-Jonsered och Malmö-Lund. Nils Ericson leder utbyggnaden av stambanorna som binder samman riket och omvandlar svensk ekonomi i grunden.
Västra stambanan öppnas
Den 8 november 1862 invigs Västra stambanan mellan Stockholm och Göteborg. Sverige binds samman av järnväg för första gången - restiden mellan huvudstaden och västkusten kortas från dagar till timmar.
Tvåkammarriksdagen införs
Den medeltida ståndsriksdagen (adel, präster, borgare, bönder) avskaffas. Ersätts av tvåkammarriksdag med folkvalda representanter - Sverige tar steget mot modern parlamentarism.
Kapitel - 1866 – 1905
Industrialiseringen
Järnvägar, emigration och arbetarrörelsen
1,3 miljoner svenskar utvandrar till USA. Järnvägsnätet binder samman landet. Ericsson grundas 1876, Socialdemokraterna 1889, LO 1898. Unionen med Norge upplöses fredligt 1905 - Sverige står som modern industristat och konstitutionell monarki.
Stora missväxten
Norrlandsmissväxten 1867-1868 förstör skördarna. Hungersnöd. Markerar accelerationen av emigrationen till USA - under 1850-1930 utvandrar 1,3 miljoner svenskar.
Alfred Nobel patenterar dynamiten
Den 19 september 1867 får Alfred Nobel svenskt patent på dynamit. Uppfinningen revolutionerar gruvdrift och anläggningsarbete världen över - och bygger grundförmögenheten som senare finansierar Nobelpriset.
Ericsson grundas
Lars Magnus Ericsson öppnar en mekanisk verkstad i Stockholm. Företaget blir snart världsledande inom telefoni och förblir en av Sveriges viktigaste industrier i 150 år.
Sundsvallsstrejken
5 000 sågverksarbetare strejkar i Sundsvall - Sveriges första stora arbetarstrejk. Slogs ned av militären, men markerar början på den moderna arbetarrörelsen.
Strindbergs Röda rummet
August Strindberg ger ut Röda rummet - ofta räknad som den första moderna svenska romanen. Satirisk skildring av Stockholms borgerlighet och konstnärsliv som chockar samtiden och förnyar svensk prosa.
ASEA grundas
Den 17 januari 1883 bildas Elektriska Aktiebolaget i Stockholm av Ludvig Fredholm och bröderna Wenström. Efter sammanslagning 1891 blir det ASEA med säte i Västerås - en av världens ledande elindustrier.
Socialdemokraterna grundas
Sveriges socialdemokratiska arbetareparti bildas. Hjalmar Branting och August Palm i spetsen. Blir det dominerande politiska partiet i Sverige under 1900-talet.
Selma Lagerlöfs Gösta Berlings saga
Selma Lagerlöf debuterar med Gösta Berlings saga, en värmländsk berättelse i romantisk sagostil. Bryter mot tidens naturalistiska ideal och blir en av svensk litteraturs största klassiker.
Andrées polarexpedition
Den 11 juli 1897 lyfter Salomon August Andrée med kollegorna Frænkel och Strindberg från Danskön på Svalbard i vätgasballongen Örnen mot Nordpolen. Expeditionen försvinner spårlöst - kvarlevorna hittas först 1930.
Allmänna konst- och industriutställningen
Den 15 maj 1897 öppnar den stora konst- och industriutställningen på Djurgården i Stockholm. Runt 1,5 miljoner besökare manifesterar Sveriges intåg som modern industrination.
LO grundas
Landsorganisationen i Sverige (LO) bildas som facklig centralorganisation. Tillsammans med SAP utgör den "historiska blocket" som präglar svensk samhällsmodell.
Sven Hedins andra centralasienexpedition
Sven Hedin inleder sin andra stora expedition 1899-1902 genom Centralasien. Han kartlägger Tarimbäckenet och upptäcker ruinerna av Loulan - en av tidens mest uppmärksammade geografiska bedrifter.
Första Nobelpriset delas ut
Den 10 december 1901, på femårsdagen av Alfred Nobels död, delas de första Nobelprisen ut i Stockholm. Priserna i fysik, kemi, medicin, litteratur och fred bekräftar Sveriges plats i internationell vetenskap och kultur.
Kapitel - 1905 – 1914
1900-talets början
Allmän rösträtt och parlamentarismens seger
Allmän rösträtt för män införs 1907. Storstrejken 1909 är Europas största arbetsmarknadskonflikt dittills. Borggårdskrisen 1914 markerar parlamentarismens slutgiltiga seger över monarkin.
Riksdagshuset invigs
Den 11 januari 1905 invigs det nya Riksdagshuset på Helgeandsholmen i Stockholm. Aron Johanssons monumentala byggnad blir det moderna parlamentarismens symboliska säte.
Unionen med Norge upplöses
Norge förklarar unionen upplöst. Sverige accepterar fredligt - krig undviks via förhandlingar i Karlstad. Norge blir självständig konstitutionell monarki.
Karlstadskonventionen
Den 26 oktober 1905 undertecknas Karlstadskonventionen som formellt upplöser den svensk-norska unionen. Förhandlingarna leds av utrikesminister Fredrik Wachtmeister - en fredlig separation av två grannländer.
Nils Holgerssons underbara resa
Selma Lagerlöf ger ut första delen av Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige 1906-1907. Verket skrevs ursprungligen som läsebok för folkskolan och blir hennes mest översatta bok - en hel generations geografilektion.
Allmän rösträtt för män
Andra kammaren får allmän och lika rösträtt för män över 24 år. Politiska reformer rör sig framåt - kvinnlig rösträtt tar ytterligare 14 år.
Storstrejken
300 000 arbetare strejkar mot lockouter - Europas största arbetsmarknadskonflikt dittills. LO försvagas tillfälligt; arbetsgivarna vinner. Bidrar till radikalisering av arbetarrörelsen.
Selma Lagerlöf får Nobelpriset
Selma Lagerlöf tilldelas Nobelpriset i litteratur - första kvinnan någonsin att få priset. En milstolpe för både svensk litteratur och kvinnors plats i offentligheten.
Olympiska sommarspelen i Stockholm
Den 6-27 juli 1912 är Sverige värd för de femte moderna olympiska spelen. På Stockholms stadion samlas idrottare från 28 nationer i det som kallas 'solskensolympiaden' - Sveriges genombrott på den internationella idrottsscenen.
Kapitel - 1914 – 1918
Första världskriget
Neutralitet och hungerkravaller
Sverige förklaras neutralt men handlar livligt med Tyskland. Hungerkravaller 1917 - ransonering, missnöje, hot om revolution. Krigsslutet bringar kvinnlig kommunal rösträtt.
Bondetåget
Den 6 februari 1914 marscherar drygt 30 000 bönder genom Stockholm till Slottet och kräver militär upprustning. Demonstrationen är riktad mot Karl Staaffs liberala regering - och utlöser Borggårdskrisen samma dag.
Borggårdskrisen
Gustaf V håller sitt borggårdstal mot statsminister Staaff och kräver militär upprustning. Sista gången en svensk kung utövar reell politisk makt - markerar parlamentarismens slutgiltiga seger.
Hammarskjölds opolitiska regering
Hjalmar Hammarskjöld bildar i februari 1914 en ämbetsmannaregering efter Staaffs avgång. Han leder Sverige genom krigsutbrottet och håller stram neutralitetslinje, men hans kompromisslösa hållning mot Storbritannien skapar matbrist och ger honom öknamnet 'Hungerskjöld'.
Sverige förklarar neutralitet
Vid första världskrigets utbrott i augusti 1914 deklarerar Sverige sig neutralt - en politik som blir bestämmande för 1900-talet. Men handeln med Tyskland (järnmalm) är fortsatt livlig.
Trekonungamötet i Malmö
Den 18 december 1914 möts Gustaf V, Christian X av Danmark och Haakon VII av Norge i Malmö. De tre nordiska monarkerna bekräftar gemensamt sin neutralitet under det pågående världskriget och markerar nordisk samhörighet.
Järnmalmen som höll Tyskland igång
Krigsekonomin gör svensk järnmalm strategisk. Trots officiell neutralitet exporteras LKAB-malm från Kiruna till tyska Krupp och Thyssen - råvara för granater och artilleri. Brittiska blockaden kan inte stoppa flödet via Narvik.
Hungerkravallerna
Ransonering och dåliga skördar leder till matprotester över hela landet våren 1917. Hot om revolution som i Ryssland samma år - men i Sverige slutar det istället med fortsatt demokratisering.
Regeringen Edén–Branting bildas
Efter höstvalet 1917 bildar liberalen Nils Edén en koalitionsregering med socialdemokraternas Hjalmar Branting. Det är första gången socialdemokrater sitter i en svensk regering och brytpunkten där den parlamentariska demokratin etableras på allvar.
Kapitel - 1918 – 1939
Mellankrigstiden
Kvinnlig rösträtt, folkhem och Kreugerkrasch
Allmän rösträtt 1921, Per Albin Hanssons folkhemsbegrepp 1928. Kreugerkraschen 1932 skakar finansvärlden, men samma år tar Socialdemokraterna makten - för 44 år framåt. Saltsjöbadsavtalet 1938 grundar 'den svenska modellen'.
Kommunal rösträtt för kvinnor
Kvinnor får rösträtt i kommunalval. Allmän rösträtt i andrakammarval kommer tre år senare. Sverige rör sig från elitstyre till modern demokrati.
Spanska sjukan dödar 38 000 svenskar
Influensapandemin når Sverige sommaren 1918 och drabbar främst unga vuxna. Cirka 38 000 människor dör - fler än Sverige förlorat i någon konflikt under 1900-talet. Vården kollapsar i flera städer.
Sverige med i Nationernas förbund
Sverige ansöker den 9 mars 1920 om medlemskap i det nybildade Nationernas förbund. Det är första gången Sverige binder sig till ett kollektivt säkerhetssystem och markerar en försiktig öppning mot internationellt samarbete efter neutralitetspolitiken under världskriget.
Ålandsfrågan avgörs
Nationernas förbund beslutar att Åland förblir en del av Finland trots att befolkningen är svenskspråkig och själv begärt anslutning till Sverige. Som kompensation får ögruppen omfattande självstyrelse och garanteras demilitarisering.
Kvinnlig allmän rösträtt
Första riksdagsvalet där kvinnor får rösta på lika villkor som män. Fem kvinnor väljs in - Sverige tar formellt steget till full demokrati.
Per Albin Hansson - folkhemstalet
S-ledaren Per Albin Hansson myntar begreppet 'folkhemmet' - en metafor för samhället som ett hem där alla får sin del. Definierar svensk socialdemokrati i ett halvsekel.
Stockholmsutställningen - funktionalismens genombrott
Sommaren 1930 öppnar Stockholmsutställningen med Gunnar Asplund som chefsarkitekt. Nästan fyra miljoner besökare ser den ljusa, luftiga arkitekturen och funkis blir den dominerande stilen för svenska bostäder och offentliga byggnader under decennier framåt.
Ådalshändelserna
Den 14 maj 1931 skjuter militär in i ett demonstrationståg i Lunde, Ådalen, under en arbetskonflikt mot strejkbrytare. Fem personer dödas - fyra demonstranter och en åskådare. Händelsen blir en politisk vattendelare och leder till att militär aldrig mer sätts in mot demonstrationer i Sverige.
Kreugerkraschen
Tändstickskungen Ivar Kreuger - Sveriges mest internationella affärsman - skjuter sig själv i Paris efter att hans imperium kollapsat. En av världens största finansskandaler genom tiderna.
Socialdemokraterna tar makten
Per Albin Hansson bildar regering. Det är inledningen på en oavbruten S-regering i 44 år - fram till 1976. Bygger 'den svenska modellen' med stark stat och organiserade arbetsmarknadsparter.
Kohandeln - krisuppgörelsen
Den 27 maj 1933 sluter Socialdemokraterna och Bondeförbundet en uppgörelse: S får krispolitik mot arbetslösheten, bönderna får högre priser på smör och spannmål. Avtalet bryter blockmöjligheterna i riksdagen och lägger grunden för socialdemokratisk dominans i decennier.
Kris i befolkningsfrågan
Alva och Gunnar Myrdal ger ut debattboken som varnar för Sveriges sjunkande födelsetal. De föreslår barnbidrag, fri sjukvård, skolmåltider och subventionerade bostäder för att göra det möjligt att bilda familj. Boken blir grundbult i den framväxande svenska välfärdsstaten.
Behovsprövat barnbidrag och mödrahjälp
Riksdagen inför 1937 ett behovsprövat barnbidrag och mödrahjälp för ekonomiskt utsatta familjer - direkta resultat av Myrdals befolkningsdebatt. Det är första steget mot det allmänna barnbidraget som införs 1947.
Saltsjöbadsavtalet
LO och SAF (Svenska Arbetsgivareföreningen) sluter ett historiskt avtal: konflikter ska lösas vid förhandlingsbordet, inte med strejk eller lockout. Grunden för 'den svenska modellen'.
Kapitel - 1939 – 1945
Andra världskriget
Neutralitet, permittenttrafik och vit-bussar
Sveriges officiella neutralitet kompliceras av permittenttrafiken och järnmalmsexporten till Tyskland. Samtidigt räddar Raoul Wallenberg tiotusentals judar i Budapest, och Folke Bernadottes vit-bussar hämtar 15 000 fångar från koncentrationsläger.
Sverige förklarar neutralitet
Vid andra världskrigets utbrott bekräftar Sverige sin neutralitet. Den blir kontroversiell - Sverige tillåter tysk trupptransport till och från Norge, exporterar järnmalm till krigsmakten.
Samlingsregeringen bildas
Den 13 december 1939, efter Sovjets angrepp på Finland, bildar Per Albin Hansson en samlingsregering med Socialdemokraterna, Bondeförbundet, Folkpartiet och Högerpartiet. Målet är två: hålla Sverige utanför kriget och bevara enigheten. Regeringen sitter kvar till krigsslutet sommaren 1945.
Finska vinterkriget - 'Finlands sak är vår'
Den 30 november 1939 anfaller Sovjetunionen Finland. Sverige förklarar sig 'icke-krigförande' istället för neutralt och ger massivt stöd: cirka 8 260 svenska frivilliga går med i Svenska frivilligkåren, och över 131 000 gevär samt artilleri skickas. Kriget slutar 13 mars 1940 med fred på sovjetiska villkor.
Tyskland anfaller Norge och Danmark
Den 9 april 1940 ockuperar Tyskland Danmark och Norge i operation Weserübung. Sverige blir omedelbart omringat av Nazityskland på tre sidor - i öst, syd och väst - och neutralitetspolitiken pressas till sina yttersta gränser.
Permittenttrafiken till Tyskland
Sverige tillåter från sommaren 1940 tyska soldater att resa genom landet till och från norska fronten. Cirka 2 miljoner soldatresor fram till 1943 - den mest moraliskt graverande kompromissen i svensk neutralitetspolitik.
'Den ökända hästen från Troja' förbjuds
Karl Gerhard framför 31 juli 1940 sin satiriska revynummer 'Den ökända hästen från Troja' på Folkan i Stockholm, en vass kritik mot nazismen och permittenttrafiken. Efter tyska klagomål förbjuds numret av polisen redan 1 augusti - ett av de mest kända exemplen på svensk självcensur under kriget.
Midsommarkrisen - Engelbrechtdivisionen
Efter att Tyskland anfallit Sovjetunionen begär man att få transportera en hel infanteridivision genom Sverige till finska fronten. Mellan 25 juni och 12 juli 1941 rullar 105 tåg med 14 712 tyska soldater över svenskt territorium. Beslutet splittrar samlingsregeringen och blir krigets största inrikespolitiska kris.
Permittenttrafiken upphör
Sommaren 1943 - efter Stalingrad och med kriget vänt mot Tyskland - säger Sverige upp avtalet om permittenttrafiken. Det är en tydlig markering att neutraliteten nu lutar mot de allierade snarare än mot Berlin.
Raoul Wallenberg räddar judar i Budapest
Diplomaten Raoul Wallenberg utfärdar från juli 1944 svenska skyddspass till tiotusentals ungerska judar och räddar deras liv från nazisterna. Under några dramatiska höstmånader använder han också gisslan-hot och diplomatiskt tryck för att förhindra att Budapests getto utplånas - räddningsaktionen räknas som en av Förintelsens största enskilda insatser.
Kapitel - 1945 – 1967
Efterkrigstiden
Folkhemmet förverkligas
Folkpension 1947, allmän sjukförsäkring 1955, miljonprogrammet från 1965. Sverige bygger sin välfärdsstat med en aldrig tidigare skådad ekonomisk tillväxt. Högertrafikomläggningen 1967 blir epokens symboliska slutpunkt.
Vita bussarna
Folke Bernadotte leder våren 1945 Röda korsets räddningsaktion: 308 vita bussar hämtar omkring 15 000 koncentrationsläger-fångar - danskar, norrmän, judar och andra - och för dem till säkerhet i Sverige.
Pippi Långstrump publiceras
Astrid Lindgrens bok om världens starkaste flicka ges ut av Rabén & Sjögren i november 1945. Pippi blir snabbt en av svensk barnlitteraturs mest översatta figurer och en kulturell symbol för frigörelse.
Raoul Wallenberg försvinner i Budapest
Den svenske diplomaten Raoul Wallenberg, som räddat tiotusentals ungerska judar undan Förintelsen, grips av sovjetiska styrkor 17 januari 1945. Han förs till Lubjanka i Moskva och hörs aldrig av igen - hans öde förblir en sovjetisk-svensk konflikt under decennier.
Baltutlämningen
Sverige utlämnar 146 baltiska och 227 tyska soldater till Sovjetunionen 25 januari 1946, trots vetskap om vad som väntar dem i Stalins läger. Beslutet av regeringen Hansson blir en av efterkrigstidens mest omdebatterade moraliska skandaler.
Sverige blir medlem i FN
Sverige ansluter sig till Förenta nationerna i november 1946, ett år efter organisationens grundande. Medlemskapet blir en hörnsten i den svenska efterkrigsutrikespolitiken - neutralitet i stormaktskonflikter, men aktiv i internationellt samarbete.
Tage Erlander blir statsminister
Efter Per Albin Hanssons död tillträder Tage Erlander 11 oktober 1946 som statsminister. Han kommer att sitta i 23 år - längre än någon annan i en parlamentarisk demokrati - och bygga upp det svenska folkhemmet.
Folkpensionen reformeras
1946 års folkpensionsreform träder i kraft 1947 - pensionen höjs kraftigt så att alla över 67 år får en pension att leva av oavsett tidigare arbete. Folkpensionen grundlagstadgades redan 1913, men 1947 markerar genombrottet för den moderna välfärdspensionen.
Hennes (H&M) grundas i Västerås
Erling Persson öppnar damklädesbutiken Hennes i Västerås 1947. Den lilla butiken växer till H&M - en av världens största modekedjor och en av Sveriges mest kända exportvaror.
Allmän sjukförsäkring
Alla svenskar omfattas av sjukförsäkring som ger ersättning vid sjukdom. Tillsammans med folkpensionen utgör den ryggraden i det moderna folkhemmet.
Reguljära TV-sändningar startar
Den 4 september 1956 inleds reguljära TV-sändningar från Nackamasten. Televisionen blir på några år ett massmedium som omformar svensk kultur, politik och vardag - och från 1956 krävs licens för TV-innehav.
Det sjunde inseglet har premiär
Ingmar Bergmans film om riddaren som spelar schack mot döden har premiär på Röda Kvarn i Stockholm 16 februari 1957. Filmen blir en internationell sensation och gör Bergman till en av världsfilmens stora auteurer.
ATP-folkomröstningen
Den 13 oktober 1957 röstar svenskarna om allmän tjänstepension. Linje 1 (SAP/LO:s lagstadgade ATP) vinner knappt, splittrar de borgerliga och leder till att ATP införs 1960 - en av efterkrigstidens mest avgörande reformer.
Kvinnliga präster tillåts
Svenska kyrkan tillåter kvinnliga präster efter decennier av strid. De första tre prästvigs i Stockholms domkyrka 1960 - markerar genusliberalisering inom etablerade institutioner.
Första IKEA-varuhuset öppnar
Ingvar Kamprad öppnar världens första IKEA-varuhus i Älmhult 1958. Konceptet med självmontering, lågpris och stora varuhus blir en svensk export som omformar global möbelhandel.
ATP träder i kraft
Den allmänna tilläggspensionen införs 1 januari 1960. Pension betraktas nu som uppskjuten lön för utfört arbete - inte bidrag - och garanterar tjänstemän och arbetare en gemensam pensionsmodell.
Regalskeppet Vasa bärgas
Det slutliga lyftet av Vasa sker 24 april 1961 efter fem års bärgningsarbete. Skeppet, som sjönk 1628, har legat på Stockholms ström i 333 år och blir en av världens mest välbevarade renässanslämningar.
Dag Hammarskjöld omkommer i Ndola
FN:s svenske generalsekreterare Dag Hammarskjöld dör i en flygkrasch utanför Ndola i dåvarande Nordrhodesia 18 september 1961, på väg till medlingssamtal om Kongokrisen. Han tilldelas Nobels fredspris postumt samma år.
Grundskolan införs
Riksdagen beslutar 1962 om en nioårig sammanhållen grundskola med läroplanen Lgr 62. Reformen ersätter folkskolan och realskolan stegvis fram till 1972 - en av svensk utbildnings största omläggningar.
Miljonprogrammet
Riksdagen beslutar bygga en miljon bostäder på tio år för att lösa bostadsbristen. Klart 1974 - och definierar svensk arkitektur för en hel generation, med både uppmärkta och kritiska arv.
Kapitel - 1967 – 1991
Slutet av kalla kriget
Palme, ubåtskrisen och borgerlig regering
Olof Palme blir statsminister 1969 och Sveriges röst i världen. Norrmalmstorgsdramat 1973, första borgerliga regeringen på 44 år (1976), folkomröstning om kärnkraft (1980), sovjetisk ubåt på grund (1981). Mordet på Palme 1986 markerar epokens trauma.
Högertrafikomläggningen
Söndag 3 september klockan 05.00 byter Sverige från vänster- till högertrafik. En logistisk bedrift utan stora olyckor - och slutar 'H-dagen' som myt i svensk historia.
Olof Palme blir statsminister
Tage Erlanders efterträdare i SAP. Palme driver en aktiv utrikespolitik - protesterar mot Vietnamkriget, Pinochet, sydafrikansk apartheid - och blir en av världens mest kända socialdemokrater.
Norrmalmstorgsdramat
Två rånare håller fyra bankanställda som gisslan i Kreditbankens valv. Gisslan utvecklar sympati för rånarna - fenomenet får senare namnet 'Stockholmssyndromet'.
ABBA vinner Eurovision med Waterloo
Den 6 april 1974 vinner ABBA Eurovision Song Contest i Brighton med 'Waterloo' - 24 poäng, sex framför Italien. Genombrottet gör gruppen till ett globalt fenomen och ABBA blir en av Sveriges största kulturexporter genom tiderna.
Björn Borg vinner Wimbledon
Björn Borg vinner sin första Wimbledon-titel 1976 och tar sedan fem raka titlar 1976–1980. Han är den förste i öppna eran att vinna fem år i följd - och en av Sveriges första globala sportstjärnor.
Borgerlig regering efter 44 år S
Thorbjörn Fälldin leder första borgerliga regeringen sedan 1932 - Centerpartiet, Folkpartiet och Moderaterna. S-eran är formellt slut, men välfärdsstatens grundvalar är cementerade.
Folkomröstning om kärnkraft
Efter Harrisburg-olyckan röstar svenskarna i en historisk folkomröstning. Linje 2 (begränsad utbyggnad, sen avveckling) vinner. Sista reaktorn skulle stängas 2010 - beslutet ifrågasätts än idag.
U 137 - den sovjetiska ubåten
Sovjetisk ubåt går på grund utanför Karlskrona. Inleder ett decennium av ubåtsjakter och spänningar i svenska vatten - kalla krigets mest dramatiska ögonblick på svensk mark.
Boforsaffären avslöjas
I maj 1985 träder visselblåsaren Ingvar Bratt fram och avslöjar att Bofors smugglat robotar via Singapore till Mellanöstern, i strid med svenska exportregler. Skandalen utvidgas 1987 med mutanklagelser kring artillerikontrakt med Indien - och skakar svensk neutralitetspolitik i grunden.
Mordet på Olof Palme
Sveriges statsminister skjuts ned på Sveavägen i Stockholm efter ett biobesök, 28 februari 1986. Mordet förblir formellt ouppklarat trots att Stig Engström pekas ut som trolig gärningsman 2020.
Ingvar Carlsson tar över efter Palme
Vice statsminister Ingvar Carlsson tillträder som statsminister dagen efter mordet på Palme. Han leder Sverige genom slutet av kalla kriget och in i 1990-talets djupa ekonomiska kris.
Berlinmurens fall förändrar svensk säkerhetspolitik
När Berlinmuren faller 9 november 1989 och Sovjetunionen kollapsar 1991 försvinner grundpremisserna för svensk alliansfrihet. Den nya säkerhetsordningen öppnar för EU-medlemskap och, tre decennier senare, Nato.
Kapitel - 1991 – 2026
Nutiden
EU, finanskris, pandemi och Nato
Estonia-katastrofen 1994, EU-medlemskap 1995, mordet på Anna Lindh 2003. Sverigedemokraterna in i riksdagen 2010 förskjuter politiken. Covid-pandemin 2020 testar den 'svenska modellen', och Putins invasion av Ukraina 2022 driver Sverige in i Nato 2024 - slutet på 200 år av alliansfrihet.
Carl Bildts borgerliga regering
Efter S-valnederlaget 1991 bildar Carl Bildt en fyrpartiregering (M, FP, C, KD). Regeringen söker EU-medlemskap, genomför avregleringar och möter den värsta ekonomiska krisen sedan 1930-talet.
Estonia-katastrofen
Färjan M/S Estonia förliser i en storm i Östersjön natten till 28 september 1994. 852 människor omkommer - den värsta civila sjökatastrofen i fredstid efter Titanic.
Sverige går med i EU
Efter folkomröstningen 1994 (52% ja) ansluter sig Sverige till Europeiska unionen 1 januari 1995. Steg från traditionell neutralitet till europeisk integration - men säger nej till euron 2003.
Göran Persson blir statsminister
Göran Persson tillträder som statsminister 21 mars 1996 efter Ingvar Carlsson. Han leder Sverige genom budgetsanering, pensionsreform och EU-ordförandeskap fram till valnederlaget 2006.
Folkomröstning om euron
Den 14 september 2003 röstar 56 procent av svenskarna nej till att införa euron. Resultatet blir vägledande långt efter - Sverige behåller kronan trots EU-medlemskapet och euron förblir utanför svensk politisk dagordning.
Mordet på Anna Lindh
Utrikesminister Anna Lindh knivhuggs till döds på NK i Stockholm, fyra dagar före euroomröstningen. Sverige skakas av ett andra politiskt mord på 17 år. Mijailo Mijailović döms.
Reinfeldt och Alliansen tar makten
Fredrik Reinfeldt tillträder som statsminister 6 oktober 2006 efter att Alliansen (M, FP, C, KD) vunnit valet. Den nya Moderaterna driver jobbskatteavdrag, friskolereform och en avgörande omvandling av svensk välfärdspolitik.
Sverigedemokraterna in i riksdagen
SD passerar 4%-spärren och tar plats i riksdagen med 20 mandat. Markerar början på den politiska omvälvningen som präglar 2010-talet - invandring och integration blir centralfrågor.
Loreen vinner Eurovision med Euphoria
Den 26 maj 2012 vinner Loreen Eurovision Song Contest i Baku med 'Euphoria' och 372 poäng. Sverige tar därmed femte Eurovisionsegern och Loreen vinner igen 2023 med 'Tattoo' - som första kvinna med två segrar.
Stefan Löfven bildar regering
Stefan Löfven tillträder 3 oktober 2014 som statsminister i en S–MP-minoritetsregering. Decemberöverenskommelsen med Alliansen säkrar budgetar i en alltmer splittrad riksdag där SD blivit vågmästare.
Flyktingvågen 2015
Drygt 163 000 människor söker asyl i Sverige under 2015, det högsta antalet i modern tid. I november inför regeringen ID-kontroller och tillfälliga uppehållstillstånd - en historisk omsvängning från generös flyktingpolitik.
Terrorattentatet på Drottninggatan
Den 7 april 2017 kör Rakhmat Akilov en kapad lastbil i hög hastighet längs Drottninggatan i Stockholm. Fem människor dödas och femton skadas. Akilov döms 2018 till livstid för terrorbrott - det dödligaste terrordådet på svensk mark i modern tid.
Greta Thunberg startar skolstrejken
Den 20 augusti 2018 sätter sig 15-åriga Greta Thunberg utanför riksdagen med plakatet 'Skolstrejk för klimatet'. Aktionen växer till en global rörelse - Fridays for Future - och gör Thunberg till en av världens mest kända klimataktivister.
Covid-19-pandemin
Sveriges 'mjukare' pandemilinje med rekommendationer istället för lagligt tvång väcker internationell debatt. Höga dödstal i äldreomsorgen leder till Coronakommissionens kritik.
Magdalena Andersson - första kvinnliga statsministern
Den 30 november 2021 tillträder Magdalena Andersson som Sveriges första kvinnliga statsminister. Hennes regering sitter mindre än ett år, men markerar en historisk milstolpe i svensk politik.
Kristersson och Tidöavtalet
Ulf Kristersson tillträder 18 oktober 2022 som statsminister i en M–KD–L-regering, baserad på Tidöavtalet med Sverigedemokraterna. För första gången sedan andra världskriget får ett invandringskritiskt parti ett formaliserat regeringsinflytande.
Sverige blir Nato-medlem
Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 överger Sverige sin 200-åriga alliansfrihet. Ansökan 2022, godkänt 7 mars 2024 - Sverige blir Natos 32:a medlem.